Kärlek väcker det mest levande inom oss – men också det mest sårbara.
Många som söker närhet upptäcker paradoxalt nog att de börjar dra sig undan, tvivla eller skapa avstånd just när relationen börjar kännas trygg. Det kan te sig förvirrande: varför gör vi så när vi egentligen bara vill älska och bli älskade?
Självsabotage i kärlek handlar sällan om brist på känslor.
Det handlar oftare om rädsla för att förlora sig själv, bli avvisad eller fastna i gamla mönster. Vi längtar efter närhet, men vår historia har kanske lärt oss att närhet också innebär smärta.
Hur självsabotaget visar sig
Tvivlet smyger sig in
”Är det här verkligen rätt?” ”Kanske är jag inte tillräckligt kär.” Tankarna låter logiska men fungerar ofta som skydd – ett sätt att skapa distans innan någon annan hinner såra oss.
Vi börjar se fel istället för möjligheter
När vi fokuserar på partnerns brister slipper vi känna vår egen sårbarhet. Det är lättare att analysera än att stanna i det som känns.
Vi drar oss undan när vi borde öppna upp
När någon visar genuin kärlek kan det väcka gamla minnen av svek eller brist på trygghet. Då känns det säkrare att backa än att stanna kvar i det ovana.
Vi skapar drama
För vissa blir konflikter ett sätt att återta kontrollen. Hellre storm än stillhet för stillheten kan väcka känslor vi en gång tvingades stänga av.
Rötterna i våra tidiga erfarenheter
De flesta av våra relationsmönster formas tidigt. Om du växte upp med känslomässig otrygghet, eller lärde dig att kärlek måste förtjänas, bär du sannolikt en inre övertygelse om att närhet är riskfyllt. Då blir självsabotaget inte ett val utan ett skyddssystem. Kroppen och psyket försöker undvika den smärta som en gång var för mycket.
Men skyddet som en gång räddade dig kan idag stå i vägen för det du längtar efter.
Vägen framåt – att möta sig själv med värme
Att bryta självsabotage handlar inte om att ”skärpa sig”, utan om att förstå sig själv.
När du märker att du drar dig undan, kritiserar eller tvivlar – stanna upp.
Fråga inte ”vad är fel på mig?” utan ”vad försöker jag skydda mig från just nu?”
Det kräver mod att stanna i det som skaver. Men med tiden kan du börja känna skillnad på gamla rädslor och nutida kärlek. Och när du ser det tydligt, förlorar självsabotaget sitt grepp.
Till dig som känner igen dig
Du är inte trasig. Du är mänsklig och du försöker skydda dig med de verktyg du en gång hade. Idag kan du börja lära om. Med medvetenhet, självmedkänsla och ibland professionellt stöd går det att skapa relationer där närhet inte längre skrämmer, utan får dig att växa.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut Terapeutiska
www.terapeutiska.se
