En del barn växer upp i hem där kärlek, trygghet och stöd inte alltid finns. Ändå ser vi gång på gång hur vissa klarar sig förvånansvärt bra, de blommar trots att jorden runt dem varit mager. De kallas ibland maskrosbarn. Begreppet beskriver barn som trots svåra uppväxtvillkor utvecklas till välfungerande och ansvarstagande vuxna.
Vad är det då som gör att ett barn kan klara sig mot alla odds? Ofta handlar det om en kombination av inre resurser och små men avgörande yttre faktorer. Många maskrosbarn bär på en stark inre drivkraft, en vilja att skapa något bättre än det de själva upplevt. Det kan vara ett medfött temperament, en nyfikenhet på livet eller en kreativ förmåga att hitta lösningar. Samtidigt kan en enda trygg vuxen utanför hemmet göra en avgörande skillnad: en lärare, en granne, en släkting. En människa som ser, lyssnar och ger barnet en känsla av värde.
Denna inre styrka följer ofta med in i vuxenlivet. Många maskrosbarn utvecklar en djup empati och förmåga att förstå andra. Men resan är sällan spikrak. Att ha burit för stort ansvar som liten kan ge en känsla av oro eller svårigheter att slappna av. Därför är det viktigt att som vuxen våga ge sig själv omsorg och kanske professionellt stöd – att inte bara klara sig, utan få leva fullt ut.
För högkänsliga personer kan erfarenheterna vara ännu mer komplexa. Högkänsliga barn tar in sin omgivning starkare och kan både påverkas mer av svårigheter och blomstra rikare när de får rätt stöd. Det är en påminnelse om hur viktig varje vänlig blick och varje trygg relation kan vara.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut Terapeutiska
www.terapeutiska.se
