Det finns situationer där ett beslut egentligen är ganska enkelt men ändå känns svårt att ta. Man väger fram och tillbaka, ser olika alternativ, försöker tänka igenom konsekvenser och landar ändå inte riktigt. Det som utifrån ser ut som ett mindre val kan inuti bli en lång process.
Ofta handlar det inte om brist på förmåga att bestämma sig utan om att man uppfattar fler perspektiv än de flesta. Man ser hur ett val påverkar andra, hur det kan få följder längre fram och hur olika alternativ rymmer både fördelar och nackdelar. Det gör beslutsprocessen mer komplex. I stunden kan detta skapa en känsla av osäkerhet. Inte för att man saknar omdöme, utan för att inget alternativ känns helt självklart. Det kan också finnas en önskan att fatta ett beslut som blir rätt på riktigt, inte bara tillräckligt bra.
Ett vanligt exempel är i vardagliga situationer. Man ska tacka ja eller nej till något, välja mellan två alternativ eller bestämma hur man vill använda sin tid. Tankarna rör sig snabbt mellan olika möjligheter och det kan bli svårt att stanna i det som faktiskt känns mest relevant.
Med tiden kan detta leda till en trötthet. Att ständigt väga och analysera tar energi. Ibland skjuter man därför upp beslut eller söker bekräftelse utifrån, inte för att man inte kan välja, utan för att det känns lättare att någon annan hjälper till att avgränsa. Att förändra detta handlar inte om att sluta tänka efter, utan om att förenkla processen något. Att ibland välja ut det som är viktigast och låta resten vara. Att acceptera att de flesta beslut inte behöver bli perfekta för att bli tillräckligt bra.
När man tillåter sig att fatta beslut utan att ha tänkt igenom varje detalj kan något annat ta plats. En större lätthet, och ofta en större tillit till den egna förmågan. Beslut blir då inte lika laddade, utan en naturlig del av livet.
Lisa Pousette, legitimerad psykoterapeut. Terapeutiska
