Det finns undersökningar som visar hur en ofrivillig ensamhet kan göra ont och hur den tänder samma områden i hjärnan som fysisk smärta. Mängden stresshormoner stiger, sömnen oroas, blodtrycket ökar, immunförsvaret sviktar. Snabbsänkan, den som används inom vården för att se om vi är infekterade, den stiger också. Ensamhet kan även föda ångest – när vi är ensamma börjar vi omedvetet spana efter faror runtomkring. Ensamhetskänslan blir som en svag men långdragen feber, en kronisk tärande inflammation.
Medan den självvalda ensamheten i organiserade tysta former eller bergsvandringar eller i ett avskilt hus på landet kan bli ett sätt att söka stillhet och minska stressen, är den ofrivilliga ensamhetskänslan något som kan uppta hela sinnet, skapa obehag och ökad stress.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut. Terapeutiska
