Att leva nära en människa med narcissistiska drag kan vara förvirrande. Relationen kan växla mellan värme och distans, bekräftelse och kyla. I början finns ofta intensitet och närhet. Med tiden kan något annat ta form. En känsla av att gå på tå, att väga sina ord, att försöka förstå vad som plötsligt förändrades.
Det är viktigt att skilja mellan en person med en narcissistisk personlighetsstörning och en person med narcissistiska drag. De flesta människor har drag av narcissism i någon grad. Det kan handla om stark självkänsla, behov av uppskattning eller svårighet att ta kritik. Problemen uppstår när dessa drag blir dominerande och påverkar relationens ömsesidighet.
När relationen kretsar kring den ena
I relationer där narcissistiska drag är tydliga förskjuts ofta balansen. Den ena personens behov, känslor och perspektiv får större utrymme. Den andra anpassar sig. Inte alltid medvetet, men gradvis.
Många beskriver att de blivit mer försiktiga, mer självgranskande. De försöker undvika konflikt, mildra kritik eller skydda den andras självbild. Samtidigt kan de uppleva att deras egna behov inte riktigt får plats. Det är inte ovanligt att självkänslan påverkas över tid. När ens upplevelse ifrågasätts eller bagatelliseras uppstår osäkerhet. Är det jag som överdriver, är det jag som är för känslig?
Den dubbla verkligheten
En av de mest påfrestande aspekterna i dessa relationer är inkonsekvensen. Perioder av närhet och uppskattning kan följas av avståndstagande eller kritik. Det skapar en känslomässig otrygghet som gör att man söker tillbaka till det som en gång var varmt. Denna växling kan förstärka bindningen. Hoppet om att återfå den tidigare närheten gör det svårt att dra gränser. Det är också vanligt att den person som har narcissistiska drag har svårt att ta ansvar för sin del i konflikter. Kritik upplevs som hotfull och kan mötas med försvar eller motanklagelser. Samtalet fastnar.
Att bevara sig själv i relationen
Att älska någon med narcissistiska drag innebär ofta en balansgång mellan empati och självrespekt. Förmågan att förstå den andres sårbarhet kan vara stor. Men förståelse får inte ersätta gränser. Det centrala blir att hålla fast vid sin egen verklighetsuppfattning. Att våga lita på sina känslor. Att märka när man börjar anpassa sig bort från sig själv.
Frågor som kan vara viktiga att ställa är:
Får jag utrymme att vara den jag är? Kan vi reparera konflikter på ett ömsesidigt sätt? Finns det ansvarstagande från båda håll?
När kärlek inte räcker
Kärlek är inte alltid tillräckligt för att skapa en hållbar relation. Om mönstren upprepas, om gränser inte respekteras och om samtal inte leder till förändring, behöver man ibland ställa svåra frågor. Att lämna är inte alltid den enda lösningen. Men att stanna kräver att relationen rymmer ömsesidighet.
Att söka professionellt stöd kan vara avgörande. Inte för att diagnostisera den andra, utan för att förstå sina egna mönster och val.
Att älska någon med narcissistiska drag är inte ett tecken på svaghet. Ofta är det tvärtom ett uttryck för lojalitet och empati. Men en relation får inte ske på bekostnad av den egna integriteten.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut
www.terapeutiska.se
