Förälskelsen betraktas i allmänhet som en underbar upplevelse, men den kan också vara ett helvetiskt tillstånd, då man längtar efter den andras närhet, samtidigt som man inte kan vara säker på den andras känslor. Den förälskade vill tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med den älskade.
I den förälskades ögon är den andra helt unik. Här sker en kraftig idealisering, den andra har inga svagheter eller dåliga sidor, och om så är, så omfattas också dessa med ömhet. Ett nyförälskat par är ofta en prövning för omgivningen!
Många upplever att de genom förälskelsen blir hela, som om de återförenas med sin andra hälft. Det känns som om man alltid känt den andra. Det är den man längtat efter hela sitt liv och nu när man funnit honom/henne är det som att ha kommit hem.
De sexuella känslorna är under förälskelsen ofta särskilt intensiva och stimulerande och man hoppas och tror att de skall förbli så. Dessa känslor består ändå inte för evigt; enligt vissa forskare högst två år. Faktum är, att vi lär känna varandra bättre ju mer vi är tillsammans och detta i sig gör det svårare att upprätthålla idealiseringen. Bilden av den andra blir småningom mer verklighetstrogen.
Lisa Pousette, leg.psykoterapeut. Terapeutiska.