Det är naturligt att känna skam, alla människor gör det. Människan har sedan urminnes tider haft skamkänslan för att kunna anpassa sig till andra personer i sociala sammanhang. En gång i tiden när människan levde i små flockar i skogen bestående 100 – 150 personer berodde vår överlevnad helt på andra människors stöd och hjälp och vad de tyckte om oss. Ett avvisande eller uteslutande ur gruppen hade medfört att man hade fått kämpa ensam i urskogarna, vilket förstås var en direkt livsfara på den tiden.
Även våra moderna hjärnor är anpassade så att vi ska vara uppmärksamma på hur andra upplever oss. Vi känner oss trygga när vi märker att andra människor ser positivt på oss och känner skam när vi känner att vi är oattraktiva, blir avvisade, förlöjligade eller att andra inte uppskattar oss.
Många människor som plågas av skamkänslor försöker dölja dessa genom att visa upp en roll som egentligen inte överensstämmer med deras inre verklighet. De försöker framhäva sig som ”bättre och duktigare” än vad de egentligen är, allt för att undvika känslan av skam. Ett annat sätt att hantera skammen är att sätta sina egna behov åt sidan genom att anpassa sig helt till omgivningens behov. Jag ser på min psykterapimottagning att skam ofta är orsaken till psykiska problem.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut. Terapeutiska.