De flesta människor drömmer om att finna kärleken och leva ett långt och lyckligt liv med sin partner. Men för vissa är det en riktig utmaning att hitta den rätta. Har man fått sitt hjärta krossat ett antal gånger finns det de som känner sig uppgivna och inte orkar genomlida sjutton dejter, för att sedan lyckas inleda ett halvtaskigt förhålande som bara håller i några månader.
Men tänk om det är ditt eget beteende som tillåter dig att jämt och ständigt bli olycklig och utnyttjad? Att du agerar i livet som om du vore en känslomässig uttagskontomat där de andra kan tanka kärlek, tidsfördriv och tröst när det passar dem. Och att när du själv behöver påfyllnad till ditt konto finns det ingen som bryr sig. Ett exempel på detta är att du väntar kväll efter kväll på livstecken från den du älskar. Du skickar flera sms utan att ens få ett svar. Och när du till sist ilsknar till och vill avsluta förhållandet kommer den andra tillbaka, får dig att känna dig lugn och älskad några dygn tills du åter blir bortprioriterad. Den andra har då tankat färdigt.
Är du alldeles för snäll för ditt eget bästa? Är du mån om att ständigt vara trevlig, empatisk och förstående? Anpassar du ditt liv så att den andra kan prioritera sina egna intressen före dig, till exempel genom att inte passa tider och med kort varsel avboka tidigare planerade aktiviteter? Är det så att du liksom inte kan låta bli att ge den som uppenbarligen behandlar dig illa en andra chans, trots att han eller hon inte förtjänar den? Tänker du, att om du bara är trevlig så kommer din partner till slut att vilja ha dig och ni sedan kan leva ett lyckligt liv?
Sluta hoppas på en lycklig relation om du ser tecken på att du blir illa behandlad eller osynliggjord av den du dejtar. Om du känner att du bara ger omtanke och kärlek men inte själv blir sedd och uppskattad, brukar det vara ett tecken på att din partner ser din snällhet som en svaghet och fortsätter att prioritera sina egna behov.