Många tycker att julen är årets stressigaste högtid

Hela samhället trummar fram den ljuvliga julbilden med tindrande barnögon, ledighet, god mat och dryck, levande ljus, kära släktningar och goda vänner. ”Är det bara jag som inte får det stämma? ” är det många som frågar sig. Min erfarenhet som psykoterapeut är att den klassiska julbilden är en kollektiv dröm som inte alltid överensstämmer med verkligheten.

Den här årstiden, oavsett om man singel eller lever i ett förhållande, är som skapad för känslor av oro och ångest. Drama och relationsproblem har sin högsäsong kring jul och nyår. Julen har en stark symbolvärde för den lyckliga familjen och det är som gjort att alla osynliga konfliker och primitiva beteenden plötsligt dyker upp. Det som var tänkt att bli värme och gemenskap kan i stället utvecklas till ett riktigt traumatisk upplevelse.

Ta till exempel julklapparna. Ångesten över vad man förväntas köpa, vad man egentligen vill och har råd att köpa överensstämmer inte alltid. Det är lätt att känna sig lite grå och snål efter att man har köpt billiga klappar som man inte ens själv vill ha.  Bara för att man är ansvarsfull och vill ha ordning i sin ekonomi även efter jul. Motsatsen är inte heller något att sträva efter: det känns inte bra att ge bort de finaste och de dyraste julklapparna om  man vet att kassan troligen är tom i januari då det fortfarande är flera veckor kvar till lön. Julen tvingar oss till otrevliga ställningstaganden och ger oss karaktärsdrag som inte har med oss att göra. Den ansvarfulla blir girig och snål och den givmilda har kanske i själva verket problem med sin konflikträdsla.

Eller ännu värre är det när man ska bo över julhelgen hos sambos föräldrar. Din älskade kan på några dagar helt tappa sin identitet och börja bete sig som en pubertetsunge, en som fajtas med mamman som talar om hur maten ska lagas och med pappan om hur granens ska kläs. Och i slutändan är det kanske du som i föräldrarnas ögon blir förklaringen till varför deras son eller dotter har blivit så otrevlig efter att du kom med i bilden.

Julfirandet med syskon och föräldrar är ett kapitel för sig. Familjen behöver inte vara många timmar samlad innan alla har återfått de gamla roller som en gång rådde i föräldrahemmet. Du tvingas snabbt i en roll som kanske inte stämmer med din vuxna identitet. Hela ursprungsfamiljen ”vet” till exempel att ena syskonet har alltid rätt, och att det andra syskonet är milt, generöst och dessutom roligt, medan du kanske är den som är besvärlig, tyst och otacksam och inte kan sköta dig ens på julafton!

Det är just det här som anknytningsteorin handlar om, jag har skrivit om det även på min hemsida.  De roller som vi som barn har fått av vår nära omgivning kommer att påverka vårt sätt att vara hela livet om man inte har blivit medveten om sitt ”anknytningsmönster”. Anknytningsteori har fått en mycket stor genomslagskraft såväl inom utvecklingspsykologin som inom personlighetspsykologin.

Hur ska man göra då för att få en lyckad jul?

  • Kom ihåg att verklighetens jul är långt ifrån okomplicerad.
  • Var observant om du börjar känna dig lika snål som Ove från Solsidan eller lika elak som den onda drottningen i Törnrosa. Troligen har då någon givit dig negativa egenskaper som egentligen inte har med dig att göra.
  • Du behöver inte träffa hela släkten och alla vänner under julhelgen. Sprid på umgänget.
  • Introducera inte under julhelgen din nya partner till din närmaste släkt.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *