Att vara lycklig är egentligen ganska komplicerat eftersom lycka har så många olika ingredienser. Mitt arbete som psykoterapeut har lärt mig att lycka är något tillfälligt, korta ögonblick som kommer och går. Ett bra liv utan ångest och depression är däremot något helt annat och handlar om att kunna reglera livets dalar och toppar.
Här nedan kommer några av mina bästa tips för ett bättre och gladare liv!
Motion och träning
I modern psykologi säger man att man inte kan må psykiskt bra utan att ta hand om sin kropp. Motion frigör serotonin, en signalsubstans som dämpar negativa känslor som rädsla, ilska och sorg. För att förstå bättre samverkan mellan psyke och fysik behöver du bara tänka på hur det är när du har huvudvärk: det är då omöjligt att känna sig kreativ och vara glad. Omvänt brukar även de största problemen lätta efter en cykeltur eller efter en rask promenad. Motion gör dig inte bara lugnare och gladare, du får även bättre minnes- och koncentrationsförmåga. Psyket och fysiken hänger ihop – det är egentligen ganska självklart eftersom hjärnan, även om dess uppgift är att ta hand om ”det psykiska”, består av biologiskt material på samma sätt som våra övriga kroppsdelar. Därför behöver hjärnan fysisk träning på samma sätt som den övriga kroppen.
Att börja gå 30 minuter om dagen fungerar utmärkt! Det är inga problem att dela upp halvtimmen till två femtonminuters pass i stället om det skulle fungera bättre. Du behöver inte heller utpräglat motionera, kroppen gör inte skillnad mellan ett motionspass eller en promenad till busshållplatsen eller till mataffären.
Ta kontroll över dina tankar
Det finns tre olika typer av tankar: problemlösningstankar, bearbetningstankar samt oro- och ältandetankar. Problemlösningstankar, som till exempel ”Vad ska jag köpa till Anna till födelsedagspresent?” eller ”Jag måste komma ihåg att städa kylskåpet” är konstruktiva. De här tankarna får oss att må bättre och att få ordning i livet. Som namnet beskriver löser denna typ av tankar problem.
Bearbetningstankar hjälper oss att bearbeta både vardagliga och allvarliga händelser: ”Varför lämnade han mig?” eller ”Hur kom det sig att vi inte såg älgen som vi krockade med?”
Bearbetningstankar hjälper oss att smälta starka känslor och få dem att så småningom kännas som naturliga.
Och sedan finns det något som heter oros- och ältandetankar. Det kan vara svårt att se skillnaden mellan bearbetning och oro eller ältande. Men det finns en viktig skillnad: i oro och ältande tillkommer det inte något nytt. Man bara tänker samma tanke gång efter gång, år efter år tills det blir en skadlig vana. ”Det är något fel på mig!” eller ”Tänk om mina barn blir allvarligt sjuka”.
När vi tänker på våra orostankar märker vi inte hur blodtrycket går upp, vi får hjärtklappning och sköljs av höga halter av stresshormoner. All denna påfrestning till ingen nytta! Orostankar hjälper oss inte fram och de löser inga problem.
Högkänsliga personer, HSP, plågas ofta av oro- och ältandetankar, likaså över hälften av personer som är i behov av psykoterapi.
Var tillåtande mot dig själv
Om du inte slutar upp att konstant vara självkritisk och negativ mot dina egna handlingar, så kommer det leda in i en ändlös tillvaro av tvivel. Försök istället att förstå att man inte kan vara perfekt i allt man gör. Att tänka att man duger är mycket viktigt för vårt välbefinnande och förebygger att du drabbas av depression.
Ha det så bra och ta hand om dig! Vi hörs snart!