Det finns situationer där du nästan omedelbart känner vad som skulle vara rätt för dig, men där du ändå svarar något annat. Frågan kommer, du hinner uppfatta både din egen reaktion och den andres förväntan, och svaret formas någonstans däremellan. Det blir smidigt, rimligt och enkelt för stunden, men inte riktigt sant. Efteråt kan det dröja kvar. Inte som en stark reaktion, utan mer som en stillsam känsla av att något inte stämde. Du tänker tillbaka på det som sades, på hur du svarade, och märker att du lämnade något av dig själv utanför. Det var inget stort, men det var tillräckligt för att det skulle märkas.
Det här sker ofta i små sammanhang. Du går med på en tid som egentligen inte passar, säger att något fungerar fast du känner tvekan, låter bli att uttrycka en invändning för att inte göra situationen mer komplicerad. I stunden kan det till och med kännas som rätt val, eftersom det håller relationen enkel och fri från friktion. Men när det upprepas får det konsekvenser. Ditt eget blir mindre tydligt för dig själv. Det som först var en nyans av tvekan blir svårare att urskilja, och efter hand kan det bli oklart vad du faktiskt vill. Det är inte för att du saknar riktning, utan för att du så ofta har justerat den. Samtidigt finns ofta en stark vilja att vara hänsynsfull. Att inte ta för mycket plats, att inte göra det svårare än nödvändigt för andra. Det är i grunden något värdefullt, men när det blir det som styr varje val riskerar det att tränga undan det som är ditt.
Att förändra detta handlar sällan om att börja säga nej i stora situationer. Det börjar snarare i det lilla. Att lägga märke till när din första reaktion inte riktigt stämmer med det du säger. Att stanna kvar en aning längre i den känslan innan du svarar. Att ibland låta tvekan få bli synlig, även om den inte är helt formulerad. Det innebär inte att du behöver gå emot andra, utan att du ger dig själv möjlighet att vara med i det som händer. När det sker, även i små steg, blir det lättare att känna att det du säger också är förankrat i dig.
Lisa Pousette, legitimerad psykoterapeut. Terapeutiska
lisa@pousette.org