Lena har några spännande möten med sin nya partner. Hon börjar känna sig förälskad och känslorna tycks vara besvarade. Nu börjar hennes anknytningsmönster att aktiveras: Lena blir plötsligt orolig för att kärleken ska ryckas ifrån henne. Så länge hon får vara tillsammans med partnern mår hon bra, men direkt efter ett kärleksmöte kan hon översköljas av en stark känsla av att vara värdelös och övergiven. Ingenting av det hennes partner nyss sa om hur mycket han tycker om henne spelar nu någon roll. Lena känner i hela sin själ att hon kommer att bli övergiven. Det enda som tillfälligt kan lugna henne är att ta kontakt med honom för att få kärleken bekräftad. Så Lena ringer, mejlar och sms:ar dagarna i ända. Om det någon gång skulle dröja innan hon får svar blir hon väldigt orolig. Någon timmes tystnad driver henne nära nog till panik. Hon är då övertygad om att partnern ändrat sig och vill avbryta romansen. Hon hör av sig så ofta att han börjar känna sig bevakad.
Lenas brist på tillit gör att stämningen blir allt sämre i det spirande förhållandet. Lena vill i sina förhållanden komma så nära som möjligt så fort som möjligt. Hon vill ha snabba garantier för att hon inte ska bli lämnad. Lena uppfattas som klängig, men hon kan också vara starkt avvisande.
Att på detta sätt klänga sig fast och i nästa stund abrupt avbryta relationer är typiskt för många som har en ambivalent anknytning.