Självkänsla blir villkorlig när en individ strävar att kompensera en låg grundläggande självkänsla genom bekräftelse utifrån.
Självkänsla definieras av hur vi värderar oss själva, hur vi respekterar oss själva. En person med hög inre självkänsla kan sätta gränser och kan erkänna och acceptera sina brister utan att förlora sin självaktning.
Människor med låg självkänsla tenderar att söka yttre bekräftelse på sitt självvärde genom relationer till andra människor eller genom prestation. De har villkorlig självkänsla, som är antingen relationsbaserad eller prestationsbaserad.
Relationsbaserad självkänsla. De som söker bekräftelse för sitt självvärde genom kärlek och social bekräftelse drivs av en relationsbaserad självkänsla. De har ett överdrivet behov av andras uppmärksamhet, kärlek och stöd för att känna sig värdefulla. De offrar sina egna behov och önskningar för att vara andra till lags eller för att tillgodose andras behov. De har en övertygelse om att de måste göra som föräldrar, syskon, vänner, kärlekspartners, chefer, kollegor – och till och med främmande människor – vill. Oftast finns det bara en människa som de inte behöver ta hänsyn till: sig själv.
Prestationsbaserad självkänsla. Individer som kompenserar sitt låga självvärde genom lyckade prestationer har en tendens att hela tiden vilja prestera bättre än andra, de kan känna sig misslyckade även vid goda prestationer. De är tävlingslystna, arbetar hårt och ställer höga krav på sig själva och sin omgivning. Hög kompetensbaserad självkänsla kan kopplas till typ A-beteende som karakteriseras av ilska, spänningshuvudvärk, spända muskler och högt blodtryck.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut