Vårt sätt att knyta an till människor påverkar både hur vi väljer partner till hur våra relationer utvecklas – och, tyvärr, hur de slutar… Därför kan det vara till hjälp om vi lär oss känna igen våra anknytningsmönster, liksom våra styrkor och sårbarheter i en relation.
Anknytningsmönster etableras i den tidiga barndomen, och detta mönster fungerar därefter som ett slags ”arbetsmodell” för de relationer vi har som vuxna. Detta mönster påverkar var och en av oss: hur vi förhåller oss till våra behov och på vilket sätt vi hanterar dem. I de fall det finns ett tryggt anknytningsmönster är personen ifråga självsäker och behärskad och är förmögen att möta såväl andras som sina egna behov.
Hur ser man då om man har ett tryggt anknytningsmönster?
Barndom
Din uppväxt var harmonisk och kärleksfull. Dina föräldrar visade närhet och känslor, du kände i stort sett alltid att du var älskad. Föräldrarna uppmuntrade dig till att vara självständig och intresserade sig för hur du mådde och vad du kände. De stöttade dig i jobbiga situationer och lärde dig att sätta gränser och säga ifrån.
Vuxen
• Du har en bra självkänsla och känner dig kompetent i relationer.
• Du litar på dig själv och på andra, och har inte svårt för att komma andra nära.
• Du har inga problem med att binda dig och är inte rädd att bli lämnad.
• Du söker naturligt trygghet hos din partner när du är stressad eller rädd.
• Du har inte svårt för att uppfatta eller prata om dina egna eller din partners känslor.
• Du söker lösningar i konflikter och försöker reda ut missförstånd, utan att hamna i negativa tankemönster.
• Du är sällan svartsjuk och behöver inte hela tiden söka bekräftelse på att du duger.