Att mäta och jämföra sig med andra

Vi människor har ett icke fungerande restbeteende från det förgågna: vi jämför oss med varandra. Vi har en bra koll på vem som har det finaste jobbet, de sötaste barnen, den finaste inredningen eller det perfekta utseendet.  Utan att tveka brukar vi veta vem som är den smalaste, snabbaste eller den roligaste.  När du jämför dig med någon annan uppmuntrar du din inte kritiska röst att börja anklaga dig för dina misstag och misslyckanden. Perfektionisten i dig är belåten endast kortare stunder innan den upptäcker att du inte är bäst, din belåtenhet blir kortlivad.

Att mäta och jämföra sig med andra var viktigt för överlevnaden den tiden då människan levde i små, slutna sällskap där alla kände varandra sedan flera generationer tillbaka. Man kunde leva ett helt liv utan att komma i kontakt med några utanför flocken. Om man började säga emot och ifrågasätta flockens ledare kunde det betyda att man blev utesluten ur gemenskapen, med en säker död som följd. Därför gällde det att vara noga med rangordningen, jämföra sig och hitta sin egen plats i hierarkin. Att jämföra sig med andra var nödvändigt.

I dagens moderna samhälle däremot är det inte lönt att försöka vara bäst. Du kanske kan bli bäst bland de du känner och umgås med, men när du har toppositionen börjar du automatiskt jämföra dig med andra som du inte känner. Och dessa möjligheter är obegränsade: du kommer alltid att hitta någon på tv, Facebook eller Internet som är bättre än vad du är. Med hundraprocents säkerhet och helt utan undantag blir du förloraren.

Problemet är bara att du inte har möjlighet att kontrollera ”hela sanningen”  i det du ser tillexempel på Facebook. Du kommer inte att få reda på hur lyckliga de andra är jämfört med dig. Du ser en lycklig fasad som någon vill visa utåt, men inte mer. Vi tar ett exempel: du ser en bild på kompisens kompis på Facebook. Bilden föreställer en lycklig utvilad mor och hennes gulliga småbarn som plockar vårblommor. I bildserien finns även bilder på hela familjen när de bakar bullar, och inte nog med det – även deras kök är snyggt och trendigt. När du ser detta känner du en kramp i ditt hjärta. Så har ni inte i din familj, du känner dig trött och har ett dåligt samvete för att du inte orkar vara en bättre mor till dina barn och känner dig arg över att köket fortfarande inte är fixat.

Det som du inte vet att denna lyckliga familj är i själva verket allt annat än lycklig. Samtidigt som du avundsjukt tittar på bilderna sitter kanske mamman inlåst i toaletten och gråter över sina egna sorger och misslyckanden. Det kan vara att maken och hon ska skiljas, eller att ett av barnen har fått en allvarlig diagnos eller att hon återigen har blivit utskälld av sin chef. Eller något annat. Listan kan bli lång.

Det är lätt att överskatta andra, samtidigt som man förminskar och förringar sina egna förmågor och begåvningar. I stället för att jämföra sig med andra är det klokare i stället att använda tiden till att leta det goda hos dig själv, fokusera på det som är gott och fungerande just i ditt liv.

Jag har märkt att om man pratar med två mycket gamla människor, som till synes har haft väldigt olika liv, har de bägge ändå liknande upplevelser från livet: de har känt lycka, sorg, övergivenhet, kärlek, svek. Saker och händelser kanske inte kommer i samma ordning, men de har ändå upplevelser som de känner igen hos varandra.

Lisa Pousette, leg. psykoterapeut. Terapeutiska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *